Innan jag ringer & beeer min pojkvän att komma hem tänkte jag skriva ett litet inlägg tillägnat mig & min kära syster.

Båda var helt slut efter långa dagar & satt med godis i magen på bussen & halv sov. Då vaknade jag till & kände ett sug efter en powerwalk. Jag tror att hon visste att det inte skulle duga med ett 'nej tack' så hon hakade så snällt på. Det slutade med att vi Powerwalkade i GRYM TAKT 2 km & sen sprang vi de 3 sista - i vind & lite kyla. 'Man ska inte springa när man är sjuk' - jag är inte sjuk, okej ? :)

Skillnaden på mig & lill-jag är att hon känner att det räcker att springa de där 3 km, medans jag gärna springer på lite extra för att känna att jag tagit slut på kroppen & får att utvecklas ! Hur ska man annars kunna springa fortare om man aldrig ökar ? Ganska logiskt, eller hur ?

Så jag pushade & skrek med hes röst att hon skulle spurta de sista metrarna in till mål. Och det gjorde hon ! Jag vet att hon är bra stolt över sig själv nu - det borde hon, otroligt duktig tjej det där !

Nu ska jag hoppa in i duschen & sen blir det kvällsmål :) God natt & sov gott !